Stackars min älskade bebis Lilja. Hon är skendräktigt och är så otroligt ynklig och orolig. Hon har tagit en pipande plats späckhuggare till sitt hjärta som hon ömt sköter om och slickar. Hon tar den så försiktigt i munnen och lägger den mot sin mage som att hon vill att den ska dia. Ibland trycker hon med nosen på den så den piper till. Hon har även byggt som ett gryt i en av våra gästsängar. Hon har staplat upp täcken och kuddar runt ena hörnan och där ligger och och skyddar sitt "barn". Hon är så söt!

Vi ska ta en kull på hennes nästa löp som kommer vara ungefär i januari. Jag vet att hon kommer bli världens bästa mamma. Fina Liljan <3

före:

3 timmar tog det att  åstakomma detta. Om 1½ vecka ska jag tillbaka och fortsätta. Meningen är att det ska blir fler blommor och dom ska och skuggas. Sen ska det bli vatten och japanska stenar som bygger ihop karpen och liljorna.

Först ville jag ha många färger men nu har jag blivit vettig så det blir nog bara en färg. Tänkte typ ha mörklila skuggningar i liljornas blad, sen resten ska vara svart å grått.

Innan hade jag ju massor med idéer om alla tatueringar som jag skulle skaffa. Nästa projekt var en tatuering som täcker hela ryggtavlan. Först var det vingar men sen blev det antikens gudinnor. Meeeeeen eftersom det gjorde så svinigt ont nu sist så stryker jag den idén. Min smärttröskel har blivit mindre och jag vill inte utsätta mig för mer onödigt ont. När jag lämnade tatueraren i torsdags var jag helt övertygad om att jag inte skulle klara av att göra färdigt min arm. Men nu har jag ju börjat så det får jag ju slutföra. FAST att smärtan intill armhålan var outhärdig.  

Men annars har det gått bra med tatueringarna, smörjt dom 3 gånger om dagen. Liljorna känns inget alls nu men karpen gör rätt så ont fortfarande. Tror det beror på att underarmen hela tiden stöter i kroppen.